Hur vi lär oss:

Kunskap eller färdighet?

En viktig fråga är om vårt mål är kunskap eller färdighet. Kunskap är något vi vet intellektuellt, medan färdighet är förmågan att göra något i praktiken. Kunskap kan vi läsa oss till, men kunskapen i sig kommer inte att påverka vår praktiska färdighet. Hur bra på att spela golf blir man t.ex. av att endast läsa böcker om hur man spelar golf? Motsatsen är också sann – vi kan ha en praktisk färdighet utan att på ett intellektuellt plan veta vad det är vi gör. Många föräldrar tar exempelvis väldigt god hand om sina barn utan att någonsin ha läst en bok om barnuppfostran eller utvecklingspsykologi.

Övning ger färdighet

Så om ditt mål är en större färdighet att påverka relationer, så uppnår du detta knappast genom att läsa eller lyssna på föreläsningar, utan genom att träna, göra övningar, helst tillsammans med andra som kan ge dig återkoppling. Denna text är i första hand tänkt som en inspirationskälla till den typen av träning.

Hur hjärnan fungerar

I slutet av 1900-talet upptäckte hjärnforskarna att hjärnan i vuxen ålder har en betydligt större förmåga att utvecklas än vad man tidigare hade trott. Allt vi gör, upplever och tänker fortsätter att påverka hjärnan så länge vi lever. Lite förenklat kan man säga att hjärnan består av nervbanor som kopplar ihop våra upplevelser, tankar och handlingar. När vi t.ex. reagerar på en yttre händelse med vissa tankar eller ett visst beteende, skapas en nervbana. För varje gång som detta sedan upprepas, förstärks nervbanan och blir så småningom som en motorväg som gör vår reaktion snabb och automatisk. Vi har skapat en vana, som blir svårare att ändra på ju fler gånger den upprepas. I varje ögonblick har vi dock ett val att ändra något i vårt sätt att tänka och bete oss, vilket skapar nya nervbanor, till en början snåriga stigar jämfört med motorvägarna, men ju fler gånger vi gör samma val desto bredare blir stigarna och ju mer sällan vi använder de gamla motorvägarna desto mer växer de igen. Så förutsatt att vi har tillräcklig motivation och uthållighet kan vi genom träning programmera om våra hjärnor och skapa nya vanor.

Min främsta inspirationskälla har varit Yvonne Agazarian, grundaren av Systems-Centered Training (bl.a. Systems-Centered Therapy for groups, 1997) och den träning i relationsutveckling jag själv genomgått inom SCTRI (Systems-Centered Training and Research Institute, www.sctri.com), men jag tar själv fullt ansvar för min förståelse och användning av dessa metoder.

Björn Christensen, 2023

Föregående
Föregående

Omsorg, beroende och auktoritet

Nästa
Nästa

Personkemi vs beteende: